Vad Vet Vi Om Maneter - Thailandsposten


Det ar en nyhetsartikel from Bjorn Gilleward in the current Thailandsposten:
Vad vet vi om maneter

CHANG 6

Ryggradslösa nässeldjur

Maneter är frisimmande ryggradslösa nässeldjur som till mycket

stor del består av vatten. De kan förflytta sig upp och ner i vattenmassan

genom att ändra sin densitet, men följer ganska passivt

med havsströmmarna och vindriktning för horisontal spridning,

vissa arter kan dessutom också simma genom rytmiska sammandragningar

av kroppshålan som åstadkommer en jetstråle

som driver dem framåt. Manetens liv är uppdelat i en cykel där

de vuxna hon- och hanmaneterna släpper ägg och spermier som

blandas och befruktas i vattnet. Ägget utvecklas till en liten planulalarv

som sätter sig på botten och blir till en fastsittande polyp

som sedan släpper ut (som små skivor) små maneter som växer

till sig tills det återigen blir dags för reproduktion och cirkeln sluter

sig. Maneten är således det frisimmande s.k. ”medusastadiet ” i

denna tvådelade livscykel.

Maneten med stort ”M”

När man diskuterar maneter som ett allvarligt problem, pratar man

oftast om s k kubmaneter med namn som box jellyfish, stinger

eller sea wasp (sjögeting). Med dessa begrepp syftar man huvudsakligen

på arter ur Chironex familjen (bl a den i Australien

förekommande Chironex fleckeri), en art av kubmaneter (cubozoans)

och ett av de giftigaste djuren på jorden. Kubmaneterna har

fyrkantig form med tentakler i varje hörn. De består av två kända

familjer. Chirodropids, de större kubmaneterna (med Chironex

fleckeri), har upp till femton tentakler (kan bli tre meter) i vart och

ett av de fyra hörnen. Chironex fleckeri har ögon och balansorgan

i varje hörn av kroppen och med ”jetdrift” kan den komma upp i

ca 4 knop. Carybdeis heter den mindre (bl.a. Carukia bamesi som

orsakar det s k Irukandji-syndromet när man blir bränd), karaktäriseras

oftast av att den bara har en enkeltentakel hängande

från varje hörn. Storleken varierar från de små maneterna, ca 10

mm i diameter upp till de stora ca 300 mm i diameter. Den största

kan väga upp till 6 kg.

Svår att upptäcka

Kubmaneten är nästan transparent, lätt mjölkfärgad ibland med

en svagt blå nyans. Detta gör den mycket svår att upptäcka, särskilt

i grumligt vatten. Manetens tentakler kan också vara indragna

och så korta som ca 35 cm för att under aktivt näringssök återta

sin fulla längd på upp till 3 meter! Det är ofta friflytande, avslitna

tentakeltrådar som ställer till de största problemen, och de kan

vara nära nog omöjliga att upptäcka.

Maneter undviker kontakt

Maneterna anfaller inte människor som ofta antyds i pressen.

Tvärtom undviker de kontakt med större föremål. Huvudfödan

för maneter är plankton, småfisk och räkor. Här visar dock aktuell

forskning att kubmaneterna inför dessa byten kan uppträda

som aggressiva och skickliga ”jägare”. När vi människor kommer

i kontakt med maneterna är det främst p.g.a. av olyckliga omständigheter.

Vi ”krockar” helt enkelt i vattnet och tyvärr är här den

mjukaste, rundaste och minsta maneten också den farligaste.

Starkt gift

Maneternas tentakler är försedda med speciella celler under

övertryck, nematocyster, som innehåller en giftförsedd hoprullad

harpunliknande hulling som skjuts ut när cellen berörs. Kubmanetens

gift är ett av de starkaste gift vi känner och angriper

både nervsystemet, muskler och huden. Drabbade offer känner

intensiv smärta, kan drabbas av chock, allergiska reaktioner och

hjärtstillestånd.

Behöver inte vara livshotande

Långt ifrån alla som blir brända av de giftiga kubmaneterna får

svåra skador eller avlider. Maneterna är mycket giftiga men det är

graden av kontakt som styr påföljderna. Lättare kontakt med en

tentakel eller tentakeltråd kan visserligen ge allvarliga brännskador

men behöver inte vara livshotande.

Maneter i Thailand

Manetförekomsten i Thailand är inte helt kartlagd men de förekommer

både i Gulf of Thailand och på västra sidan mot Andaman

Sea. Många arter är riktigt farliga, främst kubmaneter, men man

vet inte exakt vilka arter det rör sig om.Det kan vara både de

stora (inkl Chironex) och små kubmaneterna. ”Portugisisk örlogsman”

(Physalia physalia) eller ”blue bottle jellyfish” är en annan

manet man bör se upp med. Egentligen är det inte en individ utan

en koloni med olika uppgifter. Den kan ge allvarliga brännskador

men uppfattas inte lika farlig som kubmaneten. ”Örlogsmannens”

form och struktur gör den dock betydligt lättare att upptäcka i vattnet

än kubmaneterna då den har en blåaktig uppblåst flytkropp

ovanför vattenytan. Andra arter som kan ge otrevliga brännskador

är vissa arter av lungmaneter.

Hur undvika faran

Bada på stränder och i vatten som är ”kända”. Försök få relevant

information från ortens innevånare, hotellrepresentanter, resebyråer,

dykarrangörer etc. Prata med befolkningen och andra

”badgäster”. Maneterna har en tendens att komma i stim, under

vissa säsonger (som kan variera från region till region) eller under

vissa yttre betingelser (en del thailändare menar att de är vanligast

efter kraftiga regn). Vetskapen om eventuella manetincidenter

sprider sig fort och de flesta på respektive ort har god pejl

på den aktuella ”manetstatistiken”! Om du ser maneter i vattnet,

vänta inte för att studera och försöka identifiera, lämna vattnet

omedelbart. Där det finns en manet finns det ofta flera!

Använd Stinger Suit

Om manetincidenter har rapporterats, bada med stor försiktighet

eller avstå tills förhållandena ändras. När det gäller kubmaneten

i synnerhet bör man undvika flodmynningar och mangroveområden

med sötvattenutrinning (bräckvatten) och skuggiga grumliga

vatten. Välj klart, oceaniskt salt vatten, som ju också är det

trevligaste badvattnet! Oavsett risk för manet, använd en sk

”stinger suit”. Den heltäckande dräkten används vid bad i riskområden,

som solskyddsdräkt framför allt för barn, eller vid långvarig

fridykning och snorkling.

Stinger Suit är ett bra skydd mot såväl maneter som solstrålning.

Vid bad i ”osäkra” vatten eller som praktisk dräkt

vid snorkling och dykning. Här demonstrerar professor Erik

Sandewall.

I oktober 2010 dog en svensk kvinna tragiskt vid en simtur i Cha Am norr om Hua Hin. Händelsen startade en smått osannolik

mediahysteri i Sverige där främst kvällspressen men även radio och tidningar gick fullständigt i spinn! Löpsedlar med svarta

krigsrubriker förkunnande mer eller mindre dagligen hur ”dödsmaneterna anfaller på bred front i Thailand”. ThailandsPosten

har tagit hjälp av Dr Matz Berggren vid marinekologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet och Andrew Jones från Australien,

som koordinerar de Thai- Australienska forskningsinsatserna runt kubmaneter, för att reda ut begreppen.

Text / Björn Gillewård

Faktaruta

I Thailand är maneter en delikatess. Rätten heter Meang

Caprun och serveras vanligen med glasnudlar. Oftast mycket

starkt kryddad med chili. Man samlar också in stora mängder

maneter lägger dem i en stor plastpool fylld med starkt saltat

vatten. Efter några dagar bereder man maneterna genom att

skära bort alla delar som inte går att äta och vidareprocessar de

resterande. De konserveras och exporteras till andra asiatiska

länder framförallt Japan och Sydkorea.

Den viktiga vinägern

Om någon drabbas skölj omedelbart det brända området rikligt med

vinäger upp till 30 sekunders riklig sköljning, innan bränntråden

tas bort. Vinäger är inte ett motgift men inaktiverar manetens nässelceller

och skyddar både den skadade från ytterligare giftinträngning

och den som skall avlägsna nässeltråden.

Thailändska restauranger på stranden har ofta vinäger på bordet.

Det är viktigt att INTE försöka skölja bort tentakeln med sötvatten,

det gör skadan bara värre. Försök inte heller gnugga eller skrapa

bort tentakeln innan den oskadliggjorts med vinäger. Vid allvarliga

incidenter bör man snabbt tillkalla läkarhjälp.

Vad säger statistiken

Runt 800.000 nordbor besöker Thailand varje år och närmare

100.000 är långtidsboende. Sedan 2008 har det rapporterats ett

dödsfall med manet som bekräftad i Thailand (Koh Lanta). Den

incident vi nämnde i inledningen av artikeln var inte orsakad av

manet, enligt uppgift från UD:s presstjänst, men enligt experterna

är orsaken ännu inte 100-procentigt klarlagd.

Bristfälliga uppgifter

Statistiken från Thailand totalt, inkl den inhemska befolkningen, är

bristfällig. Lokalbefolkningen som drabbas (dödligt eller inte) rapporterar

normalt inte till myndigheterna. Men med mer kunskap

om problemet kommer rapporteringen att bli bättre. Internationellt

är statistiken också bristfällig.Från Australien med relativt god uppföljning

har rapporterats ett 80-tal dödsfall under en 100-årsperiod.

Risken mycket liten

Njut av livet i vackra Thailand. Här finns maneter, precis som i alla

andra hav, men framför allt ett överflöd och överdåd av ljuvliga

stränder, kristallklart vatten och härliga dykmiljöer med stor säkerhet.

Med rätt kunskap, dialog med vår omvärld, gott omdöme

och gemensamt ansvarstagande skall vi koppla av, njuta av vår

semester och vackra marina miljöer.Sannolikheten att du skall

drabbas av allvarliga manettillbud är mycket liten.

Dr Matz Berggren, 60, är fil dr i marin biologi. Han är

forskare vid institutionen för Marin Ekologi vid Göteborgs

Universitet. han har arbetat i tropisk miljö i bl

a Östafrika, Thailand, Australien och USA. Han arbetar

främst med kräftdjur men är också intresserad

av giftiga marina djur.

Andrew Jones, journalist och reklamman från

Cairns i Austrailen, som kastades in i ”manetvärlden”

2007 då hans 4-årige son Lewis blev allvarligt bränd

av en kubmanet. Andrew är idag aktiv inom manetforskningen

som grundare av och koordinator för ett

Austrailensiskt team av experter som arbetar tillsammans

med The Phuket Marine Biological Centre and

Thailand’s Ministry of Public Health (Bureau of Epidemiology)

.

Comments

  1. Fel.... en hanmanet släpper ifrån sig sperman i vattnet i en lång sträng som sedan honan äter upp och själva befruktningen sker i magen. Kolla illustrerad vetenskaps sidor... så får du rätt information på din sida. // Me

    ReplyDelete

Post a Comment

Popular posts from this blog

Box Jellyfish On The Move In The Philippines

Box Jellyfish - Thailand's 10-Year Trek